life is plastic

-Det finns hon som är brun, saknar ett ben och troligen bor i New Yorks ghetto.
-Det finns hon som i Barbie-världen som är en sjöjungfrun men med avklippt hår eftersom det ständigt trasslade - kan jämföras med den avdankade lucian.
- Sen finns det såklart gruppen av kvinnor som inte ser ut för världen. Dem som ingen ville leka med.
- Sen fanns såklart den givna bruden, när det var dags för bröllop.
-Den självklara storasystern, som alltid var jätte snäll.
-Och tillsist som fanns den där Barbie dockan som alltid tog han om alla djuren.
Till mina fina Barbiedockar med supersmala midjor och enorma meloner till bröst och till mina killar med bruna tvättbrädor och en laggig hals samt ett ben som alltid envisades att gå av hade jag väldigt mycket tillbehör. Jag hade en katt, tre hundar, två hästar, ett tält, en bil, ett kök, ett hus med inredning samt en hemgjord tv apparat gjord av en träkloss och ett flertal olika filtar, kuddar osv.
Nu kom jag på att jag skulle sälja min anrika samling, men lekar dagens barn fortfarande med Barbie? eller är det så yesterday? när jag var liten så slutade jag med Barbie och uppgraderad mig till bratz ( för er som inte vet, se bild nedan). Detta innebär att jag lekte med dockor tills jag gick i ungefär femman. moget värre. Fast när jag lekte med Bratz slapp iallfall tjejerna var lesbiska eftersom att det fanns mer killar och mindre tjejer. Nåväl, tror fortfarande att jag innerst inne älskar Barbies.( skulle aldrig ha hjärta att sälja/kasta mina lek kamrater).



Tillslut vill jag tacka underbara Evelina för att hon gjort om designen, jag är banne mig helt hopplös på sådant!
Tack älskling ♥

Kommentarer
Postat av: Lilleken
Stina, du är fortfarande liten!;)
Trackback