Du är aldrig ensam

Helgen var oförglömlig. Skratt, tårar, cp ungar som kastar snö, äckliga skoltoaletter. Den hade de mesta vilket gör att jag är så full av ord och minnen att jag inte kan få ut dom i text. Men kan väl säga att jag är ganska bitter över bronset. Visst ska man vara nöjd, men jag hade så jätte gärna spelat en final match. Men de är sådant man får ta igen någon annan gång. Nu har jag tänkt sitta vid datorn ett tag troligen skriva lite Sv. Imorn var de tänkt stan med mamsen men hon hade möte och jag träning så de får tas på Tisdag istället. Imorn blir de ist super plugg eftersom Stadsö gull gull lärare verka älska läxor över lov.......

Kram på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0