Det finns så mycket bra grejer med att blogga. Att jag känner mig tvingat att göra de, och att läsa andra bloggar. Det blir som en grej jag bara måste gööra varje dag. Fast jag egentligen  inte har något att säga, typ tömt ur mig själv på ord så måste jag ändå skriva nån obetydlig rad för läsare men en betydelse full grej för mig. För, face it, blogg är som en dagbok. Och vet nån hur sjukt bra det är att nästan har dokumenterat dom senaste 8 månaderna i sitt liv.

Nu kommer jag låta ego. Men jag gillar att läsa mina gamla inlägg, jag gillar orden och jag gillar meningarna. Jag gillar de lätta som var just då eller det svåra. Jag gillar bilderna och minnena. För blogg, de är, för mig, som ett extra minne. Ett mycket trevlig extra minne må jag säga. Så gå nu och läsa något av din gamla härlighet (eller starta egen blogg på momangen, blogga varje  dag och vänta någon månad ).

Puss på blogg!