Eve la precis på luren i örat på mig. Hon orkade väl inte höra mitt surr. Jag har fått prata för lite idag. Då blir jag så knäpp, sitter och mumlar i min ensamhet. Ingen hemma. Pappa och kajsa är på fotbollsträning. Mamma är i Malmö med jobbet. Jag saknar mina vänner som orkar lyssna på mig, jag saknar dem förbaskad mycket. Allting far bara fram och tillbaka. Jag vill att någon ska lyssna men jag orkar inte berätta. För sån är jag. Jag mår alltid bra. Jag vill inte lasta över mina problem på någon annan. Jag kan ta hand om mig själv. Jag är sån. Jag mår bra. Jag mår bra om andra talar om hur dom mår bra. Jag deppar helre själv än ser alla min närmsta vänner deppa. Ibland saknar jag så mycket den gamla tiden, funderar hur de kunde gått som de gick. nostalgi. saknad, och ångest.