Sitter och gör ingenting. Eller ärligt talat jag far runt på folk jag inte känner men bara vet om bildagböcker och bloggar. Det är väl en del Av luleå, alla vet vem alla är på något vänster.

Men denna läsning gör mig bara deprimerad. Antingen så verkar dem ha ett sånt där fantastisk liv eller så någon i djupaste svackan. Jag tänker inte klaga på vad jag gör och hur jag gör det. Det är ett val, men ändå kan jag inte låta bli att tänka hur det skulle vara om jag inte tog på mig och presterade mvg på vart enda prov. Eller hur det skulle vara att utan Pontus eller utan Eve och hur kommer det bli sen.

Jag vet vad jag vill göra en del av mitt liv. Jag har mål. Ska jag offra mina egna drömmar för någon annans? det är länge kvar tills dess, och många vindar kan vända. Men just nu känns det som om jag inte är på väg den väg jag en gång tänkt att gå. Jag måste göra val som jag egentligen inte vill göra. Jag måste offra saker som jag egentligen vill ha kvar för andra saker som jag vill hellre. fan att allt ska var så komplicerat.